Mitt första "vikkort"

Så där ja! Då har jag också gjort ett vikkort! Jag har sett så otroligt många fina varianter hos andra scrappare och blivit mer och mer sugen, så igår tog jag tag i livet och gjorde ett. Det var jättekul och jag blev till slut riktigt nöjd. Har ni varit med om att sitta precis hur länge som helst för att hitta rätt kombination av papper? Ibland är det nästan omöjligt och jag blir alldeles desperat och fattar inte att det kan vara så svårt att hitta rätt färg- och mönsterkombination. Men efter säkert en timmes pappersletande kändes det rätt (någon snabb-scrappare är jag verkligen inte). Idag satte jag dit bandet och det som jag tycker är pricken över i:et, hattnålen med pärlor! Jag hade beställt sådana från Scrappers och de kom så lämpligt just idag. Det finns förresten en jättebra förklaring på hur man gör vikkort i Scrappers blogg.

Idag har jag varit och hälsat på mamma som äntligen har fått komma hem igen. Men det kommer att ta lång tid för henne att komma tillbaks till vardagen med full kraft igen. Att man kan bli så svag är skrämmande och man inser snabbt att kroppen som man fått för att transportera sig genom livet med, snabbt som sjutton kan dräneras på kraft och ork. Men, vi får ta en dag i taget och mamma är en fighter så hon tar sig garanterat på tid och längd.

Godisaskar

I går på förmiddagen höll jag på att få total hjärtsnörp. Jag satt i godan ro på jobbet när min mamma ringde från sjukhussängen och berättade att PAPPA låg på intensiven uppkopplad till diverse slangar och apparater! Han hade varit hos henne och hälsat på när han plötsligt känt ett tryck över bröstet och smärta i axlarna. De satte honom i en rullstol och rullade ner honom till intensiven för att kolla upp hans hjärta. Efter tre prover med två timmars mellanrum kunde man konstatera att det inte var något som helst fel på hjärtat eller något som kunde tyda på kärlkramp eller annat. Vi har anaylserat läget och kommit fram till att det säkerligen är uttryck för den stressade situation han/vi befinner oss i. Klart att oro visar sig på ett eller annat vis till slut.

Nåväl, han mår i alla fall bra igen och och mamma börjar äntligen känna att det går åt rätt håll. Efter tre veckors tid kan man tycka att det var dags. Men att väga 49 kilo till 168 cm är inte mycket så nu måste hon ägna all kraft åt att försöka peta i sig lite mat igen. Även om det tar emot.

Jag, som inte har mat-ätar-problem och är en riktig godisgris, har gjort två godisaskar. En har jag fyllt med chokladpinnar typ Merci och den ska jag ge mamma tänkte jag. Idén till asken fick jag när jag satt framför bildskärmen på jobbet och stoppade i mig min sista Extra-tablett. Tyckte att asken var lite finurlig med ett slags stopp under "hatten" så att den inte öppnar sig så lätt. Eftersom jag inte hade annat för mig ;) så sprättade jag upp asken, tog mig till kopiatorn och körde den på 140 %. När jag kom hem klippte jag ut mallen i kartong och sen var det bara att rita av den på CS och dekorera. Jäklar vad nöjd jag blev! Asken kan man ju ha som presentask också och inte bara till godis.

Så här ser de ut!

Och här är själva mallen som jag förstorade till 140 % innan jag ritade av den på CS.

Så har jag fått två awards av två undbara scrappare och kortmakare nämligen Cicci och Lotta!

Denna kom från Cicci:
Kriterier för denna award:

Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten o bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare. Lycka till!

Denna kom från Lotta:

Reglerna ser ut så här:
1. Den nominerade får lägga upp bilden på hans/hennes blogg.
2. Länka till personen du fick den ifrån.
3. Nominera minst 5 st andra.
4. Länka till dem i inlägget.
5. Lämna ett meddelande på den nominerades blogg.

Jag lämnar både vidare till följande inspiratörer:

1. Mia
2. Suz
3. Veronica
4. Linda
5. Kamilla

Ha en fortsatt trevlig helg alla!

Bidrag till Scrappers DT-ansökan

Det är lite jobbigt att slitas mellan hopp och förtvivlan när det gäller sjukläget för mamma. Hon opererades i torsdag men är väldigt, väldigt svag. Men idag har hon försökt äta lite och då finns det ju hopp. Man blir så påtagligt påmind om livet och tiden man har till förfogande, när någon närstående blir sjuk. Livet är verkligen inte så långt som man inbillar sig när man är riktigt ung. Det gäller att ta tillvara på det man har, ta sig tid och umgås med de man älskar och så förstås glädjas åt småsaker och inte bara irritera sig och rusa fram i 180 knyck. Och... icke att förglömma... att göra roliga saker, som att scrappa till exempel :)

Jag har alltså sökt till Scrappers DT-team och håller nu tummarna i några veckor till innan Malin har valt ut de som ska ingå i teamet. Det var ok att visa upp det jag gjort i bloggen så då gör jag det. Jag antar att det är en hel massa superduktiga scrappare som sökt uppdragen och när jag sökte sist till Magdas så har jag för mig att det var över 300 sökande! Men om man inte söker har man ju inte någon chans alls!

Jag sökte både som kortmakare och scrappare för säkerhets skull. Tre bidrag skulle man skicka in i varje kategori. Här kommer mina bidrag.

Klicka gärna på bilderna för att göra dem större!

1. Kort som man är mycket nöjd med.

2. Nygjort kort i "sin stil"

3. Nygjort kort utan stämplar.


4. LO som man är mycket nöjd med.

5. Nygjord LO i "sin stil"

6. Nygjord LO utan dekorationer. En riktig utmaning! Jag använde bara mönsterpapper och försökte få till en LO där det händer något ändå.

För övrigt håller jag på med en grej som jag verkligen behöver. Det tar ett litet tag eftersom den består av 12 sidor och ett omslag som ska dekoreras. När den är klar blir mitt liv lite enklare tror jag. Nyfikna??? Vänta och se... ;)

Hoppfulla kramar!

Lägesrapport och award

Det har inte blivit så mycket scrappande den sista veckan tyvärr. Med mamma på sjukhus och med pappa som jag vill stötta så mycket som möjligt så blir det inte så mycket tid över efter att jobb och familj också fått sitt.

Det jag har hunnit göra är några alster som jag tänkte skicka in till Scrappers DT-ansökan. Jag antar att jag inte får visa dem ännu och jag är inte riktigt klar heller. Det är min lilla dröm att få vara med i ett DT-team en vacker dag framöver. Så det är bara att söka och söka till jag lyckas. Skam den som ger sig.

Sen har jag gjort ett riktigt snabb-födelsedagskort. Jag kom på på onsdagen att jag var tvungen att skicka ett kort på torsdagen för att det skulle hinna fram till en födelsedag. Så bråttom fick jag. Och så måste jag ta fotot inomhus på kvällen. Därav den urusla kvalitén. Men man ser i alla fall att jag använt 3d-lack på nosarna ;)

Sen vill jag tacka Sandra, Katrin, Vibbe och Jeanette för den jättegulliga awarden jag fått! Det värmer så och jag är verkligen glad över den. Eftersom jag känner att jag inte riktigt hinner skicka den vidare till åtta personer så väljer jag den här gången att ge den till alla som tittar in här. Det är så svårt att välja några specifika eftersom alla jag besöker ger mig någonting som inspirerar mig.

Så här lyder motiveringen:

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten o bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare. Lycka till"

Meny, tre kort och en LO

Imorgon ska jag till jobbet igen. Jag tänkte börja lite sådär lagom hårt och jobba onsdag och torsdag, ta ledigt fredag och sen har jag min deltidslediga måndag. Det känns helt ok tycker jag. Sen tycker jag att det ska bli jätteskönt att skolorna drar igång igen. Mina barn som är av den lite äldre arten är nästan aldrig hemma när de är lediga och om de väl är hemma så går de ändå aldrig och lägger sig. Det innebär en hel del uppvaknande på natten när nyckeln sätts i låset och dörrar öppnas och stängs. Så vardagens rutiner kan kännas riktigt lockande just nu.

Veckan som gått har inte varit alltför rolig. Min mamma åkte in på sjukhus i lördags efter att ha mått dåligt i flera veckor. Vi vet ännu inte vad det är för fel, men vi hoppas få svar de närmaste dagarna. Det känns alltid oroligt innan man vet vad man har att handskas med. Så, just nu är det liksom bara att vänta ut tiden.

Jag har hunnit med en del pyssel också. LOn är jag inte riktigt nöjd med. Vet inte varför, men jag tror att det har att göra med att motivet känns rörigt. Det är så många människor och saker omkring så jag kanske borde ha valt lite lugnare papper. Men, men den blev ok ändå.

Menyn däremot är jag riktigt nöjd med. Jag har i ett och ett halvt års tid gjort menyer varje vecka som jag följt nästan slaviskt. Trodde aldrig att jag skulle klara av det, men efter en kurs i effektivitet så tänkte jag att jag i alla fall skulle försöka. Och herrejisses vilken förändring det blev! Efter att jag vareviga dag suttit i bilen hem från jobbet och varit skitförbannad för att jag inte vetat vad jag skulle laga för mat och för att allt låg i frysen, så vet jag nu precis vad jag ska göra när jag kommer hem. Jag planerar allt på helgen och handlar antingen då eller i början av veckan. Och då handlar jag allt jag behöver förutom att jag måste komplettera med mjölk och grönsaker senare i veckan. Och varje kväll tar jag fram ur frysen det jag behöver till nästkommande dag. Och det bästa av allt… ungarna behöver aldrig mer irritera mig med att fråga ”Vad blir det för mat?” eftersom de bara kan titta på menyn. Men nu har jag också gjort en snygg meny vilket gör det hela ännu roligare. Så detta är ett tips som faktiskt kan funka! Testa och se!

Jag skriver ut veckans meny på vanligt vitt papper och skär till det så att det passar själva menyunderlaget som är gjort av kartong dekorerat med mönsterpapper, cardstock, stämplar och några halvpärlor och gnuggbokstäver. Sen fäster jag pappret genom att bara köra in det under spetsen som sitter på ett gummiband (köpte spetsen färdig med gummiband och allt i en syaffär.) Jätteenkelt att byta ut varje vecka! Den står strategiskt placerad på ett kokboksställ väl synlig i köket så att ingen kan missa den.

Kort till svärfar som fyller 76 på torsdag.

Ett allmänt grattiskort till ingen speciell.

Ett allmänt grattiskort igen. Har kommit på att jag inte är så förtjust i runda former på mina kort. Kortet ovanför gillar jag mycket bättre. Raka linjer och liksom rent på något vis. Det här blev lite plottrigt och fjantigt för min smak.

Ha en fortsatt trevlig vecka!